Välj en sida

Det är en ohållbar utveckling för kommunerna att det inte lönar sig att medborgarna arbetar, skriver ett flertal moderata kommunalpolitiker.

Regeringens förslag till förändringar av kostnadsutjämningssystemet är ute på remiss. Bland våra kommuner finns det både vinnare och förlorare av förslagen till förändringar, men det som oroar oss alla är att det kommunala utjämningssystemet allt mer motarbetar kommuner som driver arbetslinje. Det är en ohållbar utveckling för kommunerna att det inte lönar sig att medborgarna arbetar.

Arbetslinjen är en av de mest grundläggande principerna i det svenska samhället. Det ska löna sig att arbeta. Det kommunala utjämningssystemet i sin nuvarande utformning motarbetar principen om arbetslinjen och riskerar därmed att undergräva samhällskontraktet. Kommuner som skapar förutsättningar för medborgare att arbeta bestraffas i det nya systemet.

Det kommunala utjämningssystemet består av tre delar: inkomstutjämningssystemet, kostnadsutjämningssystemet och strukturbidragen. Regeringen gav för några år sedan Håkan Sörman i uppdrag att utreda kostnadsutjämningssystemet för att göra det mer rättvist mellan olika kommuner samt förenkla systemet. Det var feltänkt av regeringen från början, då utredaren endast gavs i uppdrag att utreda kostnadsutjämningssystemet och inte hela det kommunala utjämningssystemet. Hela det kommunala utjämningssystemet är ett svåröverblickbart system som på många olika sätt motarbetar sig självt. Hela ansvaret för utjämning mellan olika kommuner bör hanteras av staten och att det gjorts i samband med en stor översyn av alla de olika delarna av det kommunala utjämningssystemet. Inte bara kostnadsutjämningssystemet.Annons

Nu gjordes ingen övergripande översyn av det kommunala utjämningssystemet. I stället har utredaren försökt lappa och laga och strävat efter att göra det enklare och mer överblickbart. Dessvärre har hans framgång varit begränsad och förslaget är direkt skadligt för Sverige.

En variabel med stor inverkan i kostnadsutjämningssystemet är kompensationen för individ- och familjeomsorg. Variabelns funktion syftar till att kompensera kommuner som har många medborgare som lever på försörjningsstöd och andra bidrag. Syftet kan vid första anblicken anses rimligt, men i praktiken innebär det att kommuner belönas för att färre av deras medborgare arbetar. Det finns till och med kommuner som förlorar mer genom utjämningen än de tjänar i skatteintäkter av att fler arbetar.

Bland våra kommuner finns det både vinnare och förlorare av förslagen till förändringar i utredningen av kostnadsutjämningssystemet, men det som oroar oss alla är att det kommunala utjämningssystemet motarbetar kommuner som driver arbetslinjen. Det är en ohållbar utveckling som måste vändas.

Daniel Källenfors (M)
kommunstyrelsens ordförande på Lidingö
Lennart Kalderén (M)
kommunstyrelsens ordförande i Salem
Adam Reuterskiöld (M)
kommunstyrelsens ordförande på Ekerö
Harry Bouveng (M)
kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamn
Axel Conradi (M)
kommunstyrelsens ordförande i Sundbyberg
Erik Andersson (M)
kommunstyrelsens ordförande i Täby
Bino Drummond (M)
kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje
Martina Mossberg (M)
oppositionsråd i Haninge